Snart kommer det komma en bebis vare sig jag är förberedd eller inte. Tiden tickar på och i mellan åt får jag panik. Känner mig svimfärdig för allt känns så overkligt. Hur kommer förlossningen bli? Hur kommer det vara på bb? Efter förlossningen kommer jag ligga där med bebisen på magen och bara mysa? Hur kommer hon se ut? Vilket namn ska hon få? Hur kommer Robin vara under förlossningen? Hur kommer han reagera när vårat barn ha kommit till världen? Åh det är så mycket tankar som snurrar. Hon kan verkligen komma vilken dag som helst nu. Hoppas det är minst en vecka kvar, samtidigt som jag vill att det ska sätta igång nu så jag får det gjort. Jag kommer klara smärta, alla andra har ju klarat den? varför skulle inte jag klara det? Hur vet jag att det är dags? Jag kommer vara så rädd om henne. Är rädd att hon ska gå sönder. Tänk att jag har bärt runt på henne i snart 9 fulla månader och nu är färdig där inne. Nu kommer hon komma ut när hon själv tycker det är dags. Allt känns som en enda dröm som jag aldrig trode jag skulle vara med i. Jag skulle aldrig skaffa barn, jag tycker inte ens om barn och nu är det jag som sitter och skriver om barnsaker dagarna i ända. Jag är så himla rädd för allt, samtidigt som jag bara längtar efter allt. Hormoner och tankar går upp och ner hela tiden. JAG KAN INTE FÖRSTÅ ATT HON FAKTISKT KAN KOMMA NÄR SOM HELST??? Det är så långt borta i mina tankar men ändå så nära...




Snart kommer någon ligga här och snussa..