Kan man bli olycklig av att vara för lycklig under en längre tid?

Oavsätt hur lycklig man är under en tid, måste man ändå alltid tömma känslorna?


Hur lycklig man än må vara så finns det alltid en känsla inom en som säger något helt annat. Som frågasätter din egna lycka? Som får dig att i frågasätta livet du själv lever? Som dyker upp när den inte borde dyka upp, när du minst anar det, utan att det har hänt något.



Någon som känner igen sig?



Nu ska jag deppa klart för att få nya känslor imorgon.