Dom senaste dagarna har fosterrörelserna blivit BETYDLIGT mindre. Känner knappt något, från att tidigare har känt dygnet runt. Tänkte att bebisen säkert bara hade en lugn period. Men efter att dygnen och timmarna gick växte panik någon fruktansvärt. Kunde knappt tänka klart tillslut. Vakna flera gånger på nätterna och försökte känna något. Drack iskallt vatten, buffa på magen, låg på sidan med kudde, hade bena högt upp, ja you name it. Hände ingenting. Fick som mest en svag liten buff någon gång.Efter att ha jobbat hela dagen idag så bestämde jag mig för att ringa förlossningen och prata med någon som kunde lugna ner mig. Men hon jag prata med ville att jag skulle komma in efter en halvtimme. Med gråten i halsen lägger vi på och mitt hjärta rusa fram. Robin trode jag skämta när vi skulle åka upp. Vi åker upp och går till förlossningen. Ringer på dörrklockan och en tjej möter upp oss. Vi får komma in på ett undersökningsrum, där jag får först ta ett urin prov, för att sedan invänta barnmorskan. Efter bara några min kommer det in världens sötaste barnmorska. Hon pratade lite med oss och förklarade att hon skulle lyssna på hjärtljudet. Hon tog fram maskinen som man använder och börja sedan leta. Hon prövade på flera ställen utan resultat, dock sa hon hela tiden att detta kan ta tid.  Tillslut fick vi höra ett tåg som kom farandes. (hjärtljuden) Hon bytte sedan ut appraten mot en platta som hon la på magen med ett band runt. Så fick vi ligga med den i en halvtimme för att få en kurva på hjärtljuden. Pendla mella 130-180 beroende på hur mycket bebisen rörde sig. Barnmorskan sa att ibland kan bebiserna tycka detta är väldigt störande, vilket våran tös gjorde. För det var sjukt vilken liv det blev där inne. Haha det smattra i högtalarna när hon försökte flytta sig. Tror hon måste ha snurrat runt där inne, för då börja jag känna vissa rörelser. Efter en stund ringde vi på klocka för färgen i kurva sluta fungera. Men tydligen får dom ut samma papper i ett annat rum. :) Precis då kommer även en läkare in och gör ett ultraljud för att se att allt är okej. Han går igenom hela bebisen med oss och allt såg bra ut. Det visade sig att bebisen har sjunkit ner i bäckenet och har ryggen utåt på höger sida. Haha vadå ligga snett? Det kan vara därför jag inte har känt någora buffar och när det väl ha kommit någon liten är dom svaga. Men efter denna timme så fick dom igång bebisen, så det blev nästan läskigt. Hon måste ha vart väldigt arg inne i magen. Haha <3 Hon låg med handen ihop knuten och tummen peka rakt upp. Som hon gjorde tummen upp i magen. Åh jag är så jäkla lättad så det finns inte ord för det. Tänk att det går bra för lilla mig?? Tänk att bebisen lever och växer i magen. Precis som Nathalie skrev, hellre ringa 100gr för mycket än 1 gång för lite. Nu ska jag lägga mig ner i soffan och små sova lite med handen på magen. <3