Funderar på lite allt möjligt och tänker tillbaka på min graviditet. Det bränns i ögonen och tårarna finns där. Vad hade jag gjort detta år utan Linda? Fina söta rara Linda! Innan jag träffa dig kände jag mig jätte ensam i graviditeten. Ingenting var sådär speciellt jätte roligt, ingen förstod än med alla tankar och krämpor. Men när jag träffa dig den där vårdagen i april/maj så förändrades verkligen allt. Allt ljusna och blev roligare, jag hade någon att dela allt med. Någon som förstod! Vi kunde gå i timmar och prata så orden spruta ur munnen. Tiden gick alltid så fort och helt plötsligt sprang veckorna fram. Jag inte sluta gråta, jag finner inte dom rätta orden på att förklara hur mycket du betyder för mig Linda. Jag har bara några riktigt bra vänner sen innan och det är Emilie, Moa, Daniel och Tina.. å nu hitta jag dig på ett litet forum på internet. Du får mig alltid att glömma omvärlden när vi träffas. Jag blir bara så himla glad. Min kropp fylls av glädje och vi har alltid så roligt ihop. Det är det allra bästa, vi är så lika. Jag skulle aldrig någonsin ha haft så roligt som jag har haft det under detta år utan dig. Jag fick världens bästa graviditet tillsammans med dig. Alla promenader och träffar, när vi vaggade fram på stan höggravida å skrattar, föräldragruppen, luncher, promenader eller bara när vi har träffats och pratat vid en parkbänk. Blir så lycklig när jag tänker på vilka fina minnen du har gett mig. Jag älskar att vi fick dela på detta tillsammans och det ska bli så kul att se vad nästa år har att bjuda på till oss. Vill bara att du ska veta att du betyder så himla mycket för mig, för det gör du verkligen. Jag önskar att alla där ute har samma tur som mig att få finna någon som dig. För alla behöver en Linda i sina liv. :) Men framförallt TACK för att du finns och för att du är min vän och att jag fann dig när jag behövde dig som mest. :')